Julen är över.

För att sammanfatta julens socialiserings samverkan med håret så måste jag säga att det varit lyckat. Släkt och familj reagerade inte så starkt som jag hade kunnat tro, och av vänner har jag bara fått väldigt positiva kommentarer som:

"Fan vad snygg du är i ditt skägg Mackan!"

- Simon


   Jag känner mig också en gnutta mer säker i mig själv, att jag mer och mer finner min identitet i ett liv med längre hår. Jag tar dagen mer som den kommer, unnar mig mer saker osv.




För er som inte vet det så residerar ju jag och Pude i olika delar av landet. Jag bor i Lund och Pude i GBG, så vi träffas inte IRL särskilt ofta.
   Nu under juledagarna så har vi gjort det, och diskuterat fram och tillbaks, peppat varandra. Pudes hår är längre än mitt, och mörkare. Hans hår är också tjockare, och hårvikarna mindre. Men jag låter mig inte nedslås för det.

  Vi provade mustascher.



Vi planerar också en turné i sommar.
  Vi ska spela Trumpet och Saxofon i kyrkor. Smöriga gamla bitar som tanter och farbröder gillar. Med tofs i håret och mycket skägg såklart. Sen ska vi dricka kaffe i församlingshem över hela Sverige och visa vår dolda talang: Blindtesta kaffesorter.

  Zoega's skånerost är ju en favorit för mig, eftersom jag bor där vattnet är rätt. Och jag vet faktiskt inte vilket som är Pudes favoritkaffe, så jag skickar det vidare till honom. Jag vet däremot att han är ett stort fan av Baristamjölk.



Jag har märkt att det är en stor färgvariation i mitt ansiktshår. Mustaschen, "läpptofsen" och hakskägget är ganska ljust, medan det under hakan och på sidorna är mörkare. Jag gillar det ljusa mer än det mörka. Hoppas det ordnar sig nu när solen kommer fram lite mer och bleker det.

/Smacks

Hemmavid!

Nu är jag hemma, och jag har faktiskt inte fått så starka reaktioner. Min lillasyster tyckte bara att jag blivit: "Väldigt skäggig".

   Hon sade också att mitt skägg var både blont, orange och mörkt. Både mor och mormor sade att jag fått krulligt hår, men det håller jag inte riktigt med om.



"I used to have really long hair."

En jävligt nice kille med långt hår är ju Bruce Springsteen. Nu sen jag börjat odla har jag ju såklart börjat gilla honom. Speciellt live-låtarna.



   Häromdagen lyssnade jag på "The River" ifrån "Bruce Springsteen & The E-street band LIVE 1975 - 1985", och i början håller Brewsan det här underbara snacket:




"When I was growin’ up me and my dad used to go at it all the time, over almost anything. I used to have really long hair, way down past my shoulders. I was 17 or 18, oh man he used to hate it. And we got to where we’d fight so much that I’d spend a lot of time out of the house.

    And in the summertime it wasn’t so bad, ‘cause it was warm and your friends were out, but in the winter... I remember standin’ down town and it would get so cold. And, when the wind would blow I had this phone booth I used to stand in. And I used to call my girl, like for hours at a time, just talkin’ to her all night long. And finally I’d get my nerve up to go home, and I’d stand there in the driveway, and he’d be waitin’ for me in the kitchen. And I’d tuck my hair down into my collar, and I’d walk in, and he’d call me back to sit down with him... And the first thing he’d always ask me was; “What did I think I was doin’ with my self”? And the worst part about it, was that I could never explain it to him...

   I remember I got in a motorcycle accident once, and I was laid up in bed and he had a barber come in and cut my hair... And man... I can remember tellin’ him that I hated him, and that I would never ever forget it. And he used to tell me; “Man I can’t wait till the army gets you. When the army gets you, they’re gonna’ make a man out of you. They’re gonna’ cut all that hair of and they’ll make a man out of you”.

  And this was in, I guess ’68, when there was a lot of guys from the neighbourhood goin’ to Vietnam. I remember the drummer in my first band, commin’ over to my house, with he’s marine uniform on, sayin’ that he was goin’ and that he didn’t know where it was... And a lot of guys went, and a lot of guys didn’t come back. And the lot that came back, weren’t the same anymore...

    I remember the day I got my draft notice... I hid it from my folks, and three days before my physical, me and my friends went out, and we stayed up all night. When we got on the bus to go that mornin’, man, we were all so scared... And I went... And I failed... I came home... (Applauds)... It’s nothin’ to applaud about... But I remember commin’ home, after I’d been gone for three days, and walkin’ in the kitchen and my mother father were sittin’ there.

  My dad said; 'Where’ve you been?'

  I said; 'Ehhh... I went to take my physical!'

  He says; 'What happened?'

 I said; 'They didn’t take me!'

 And he said; 'That’s good...'"


/Smacks

Pude's back!

Nu var det ett tag sen jag skrev i den här bloggen. Jag ber om ursäkt för det men jag har haft fullt upp med ett annat projekt: http://dagenskuk.blogspot.com. Jag lovar att jag kommer bli mer aktiv här efter den 24:e luckan är öppnad.
Det som har hänt sedan sist är nog främst att mitt skägg blivit extremt buffigt. En kollega till mig tyckte jag skulle trimma det, vilket jag gick med på. När jag sedan stod framför spegeln med darrande underläpp insåg jag hur mycket jag gillar mitt buffskägg, det får vara kvar.

Nedan följer en bild på mitt hår men framförallt mitt skägg.

Hår och Skägg

//Pude

3 ggr Smacks!

Nu är det juletid och skägget har blivit rejält mäktigt. Ibland står jag framför spegeln och bara njuter av hur frodigt det är. Samtidigt kontemplerar jag över huruvida det ser ovårdat och vildvuxet ut. Men då tänker jag på psykologdoktoranden som hypnotiserar folk, och han har ett RIGTIGT stort skägg, samtidigt som han brukar ha ett byxben upprullat, prata som Mr. Mackie och faktiskt hypnotiserar folk.

Nedan följer tre bilder på hårets utveckling.



Jag är glad för jag tar en paus i utstädandet av rummet. Jag ska flytta.





Lite mer seriös, powsingbild.



Här undrar jag lite om skägget kommer växa ihop med håret under örat. Det hade varit lite äckligt. Väldigt äckligt. jag får ta ett snack med Pude om det är så att man får klippa lite då. Annars är ju den enda regeln vi har att man får trimma muschen då den börjar växa in i munnen. För det är vidrigt när den gör det. Jag har ju en väldigt ståtlig mustasch också. Som ni ser på bilden är den snart lika tjock som min näsa är.

Jag är också väldigt förväntansfull inför den dagen då jag kan ha tofs. Jag tror det är snart. Skulle jag testa nu skulle jag nog kunna ha en liten tofs längst bak.

Imorgon åker jag hem till min familj för att fira jul. Då kommer det egentligen första "testet" av håret. Jag är ganska säker på att min mor, lillasyster och far kommer reagera. Mestadels negativt. Men det ska inte få stoppa mig. Effekten kommer ju bli större för dem, då vi inte setts på länge.
  Ni kan vänta er en fet uppdatering nu kring jul, om hur det gick!

/Smacks

En hårig jefel!

Igår var det julfest i korridoren, och som vanligt började alla applådera och ville att jag skulle spela ett par toner på Nelly. (?)



Och jag vet inte om det är vinkeln, ljuset eller något annat, men se så tjockt och frodigt håret ser ut! För att inte tala om skägget.
   Nu är det sista helgen i Lund innan jul och på söndag eftermiddag åker jag hem till min familj. Då kommer mitt hårväxande nog få ett större socialt genomslag, eftersom långt hår och skägg inte är lika accepterat hemma som det är här. För att inte tala om julafton, när släkten ska hantera både faktumet att jag har långt hår och det att jag studerar psykologi.

"Ah, då får jag gratis hjälp då sen när det gått utför!"



Kitty har långt häftigt hår.

Hela dagen idag har de sänt radio på tv i kanal 2.
   På ett torg i Malmö har de satt upp en radiostudio och där sitter ett gäng och sänder radio framför tevekamerorna.  En av dessa är Kitty Jutbring. Hon brukar medverka i programpunkten "relationsrådet" i programmet "Christer" i P3.
  Som alla vet så är det skoj att se hur radiopratare egentligen ser ut, eftersom man får en så tydlig bild av människors röster.
  Innan jag såg hur Kitty ser ut skulle jag mycket väl ha kunnat tänka mig att hon skulle se ut som hon faktiskt gör! (?)
Dock lite snyggare. Hon är inte jättejättesnygg, men hon blir ändå det på något sätt.  Och jag är besatt av henne, och har suttit framför teven i ungefär två timmar idag, redan. Och jag tror att det beror på två saker mest av allt. Hennes dialekt för det första. Hon har den här extremt heta, lite halvhesa kaxiga göteborgsdialekten.
   För det andra är hennes hår inte av denna värld. Det är stort, vackert och 80-tal.
Precis som mitt hår ska bli.





Jodå, hon har en speciell utstrålning, den där Kitty.

Skägg.

Nu har jag lite nya bilder på håwret:



Som ni kan se är det skägget som är mest övertygande för tillfället. Idag fick jag till och med höra att jag har "negerskägg".
  Jag har också fått ett telefonsamtal från ett reggaeband i Malmö. De ville att jag skulle spela trumpet i deras band.
    Fördelarna bara strömmar in.

Skogshuggare och hårvikar.

Något mer jag märkt i min utveckling är att jag på sistone mer och mer börjat figurera i diverse skjortor. Rutiga skjortor, osv. Skogshuggarskjortor skulle någon kanske säga. Och skogshuggare har ju som vi vet, långt hår.


Detta är Olof, han är skogshuggare och har långt hår. Just på den här bilden är han dock inte på jobbet, och därför har han inte heller på sig en skjorta. På den här bilden har Olof snarare på sig lite casual "fredagsmys"-kläder, poserandes framför en grottvägg.
  En härligt neutral grön t-shirt och ovanpå det en avslappnad grå "hoodie". Runt halsen hänger ett smycke inköpt på H&M's accessoaravdelning för män.
  Håret är borstat, ser lite flottigt ut, men på det stora hela verkar Olof jävligt nöjd. Kanske nyss tagit en öl, kanske fått reda på att flickvännen är gravid osv.




Här ser vi mig, i ännu inte så långt hår. Den här bilden är från i höstas eller somras någon gång, och jag smuttar på en grön drink iförd en av mina rutiga skjortor.
   Festivalbanden man kan ana till höger om drinkglasets fot är avklippta sedan länge, då det är sådant man har på sig om man är glad-o-hög, inte psyk-o-låg. 

(Nej, jag har inte kommit på det själv, har har stulit det från facebook.)

På bilden kan man också tydligt se mina framträdande hårvikar. Det pågår en liten debatt om huruvida det passar att ha långt hår när man har såpass djupa hårvikar som jag har. I mening måste mina vikar vara mindre än en standardavvikelse från det normala, men jag har träffat människor som varit helt förundrade och viskat till mig:
"Hur vågar du ha en sån utmanande kort frisyr med DE DÄR hårvikarna?"
 Varpå de försiktigt och i skymundan drar bort lite av sin lugg och blottar sina vanligtvis dolda hårvikar.






Här har vi en till bild på mig i rutig skjorta, och med snarast groteskt kort hår, och skägg med för den delen. Vid tillfället hade jag rakat av mig skägget, men inte mustaschen. Det syns inte så mycket på bilden, och det gjorde det inte i verkligheten heller, då jag har så ljus mustasch.


Och redan som liten hade jag rutig skjorta. Där ser man.

/Smacks

Racketsport

Jag brukar spelar badminton. Oftast en gång i veckan, men ofta mer. Det är en spännande sport som kräver snabbhet, balans och motorik.
  Bredvid badmintonplanerna finns det tennisbanor och squash-hålor, och i omklädningsrummen byter alla racketsportsutövare om.
  Jag brukar spela klockan 8 på morgonen, för att det är billigast då, och att det är skönt att komma igång tidigt på morgonen. Detta innebär att jag är ganska ensam i omklädningsrummet, och kan därför välja vilken plats jag vill att byta om på. Oftast väljer jag platsen framför spegeln, narcissist som jag är. Jag breder ut mina saker över hela bänken, och byter om i en maklig takt.
   När jag varit där ett par gånger såg jag att det hängde en konstruktion på väggen bredvid spegeln. Det var en hårfön, och sedan jag upptäckte den har jag fönat mitt hår torrt varje gång jag duschat där. Det är riktigt nice, och frisyren blir skitsnygg sen.


Hårfön
 
Men så slog mig tanken: Jag har bytt om i hundratals omklädningsrum, för män, eftersom jag själv är man.
 Och det har fan aldrig suttit en hårfön bredvid spegeln om det nu ens funnits någon spegel! (Förutom i Sannarpshallen i Halmstad, men det räknas inte för det är en simhall.) 
  Min slutledningsförmåga sade mig alltså att det måste bero på faktumet att det är ett omklädningsrum för utövare av racketsport. Och vad är speciellt med utövare av racketsport? DE HAR LÅNGT HÅR!




Björn Borg


Rafael Nadal


De har långt hår alltså, men innebär det per automatik att de måste föna det efter att de duschat?
  Javisst, det skulle kunna förhålla sig så. Men jag tror också att det finns ett svar som kompletterar.
Racketsporter som Squash, Tennis, Badminton och Bordtennis utövas i par. Man är inte själv, och man är inte ett helt lag. Som rekreationell spelare behöver du alltså en snubbe som du spelar mot, och det är ju enklast om det är samma varje gång så man kan synkronisera sina scheman. Man kan tänka sig att relationen förtätas, och en smått metro-, homo-, bi-, eller transsexuell personlighet börjar framträda, och därför blir det extra viktigt att vara fin i håret. För ur ett traditionellt manlighetsperspektiv är det inte särskilt häftigt att föna sitt hår, vilket jag fått erfara de gångerna det faktiskt varit andra i omklädningsrummet samtidigt som jag utfört mitt värv. Då har jag velat skrika till dem och deras manliga tennispartners: JAG SPELAR BARA MED TJEJER!

    Samtidigt finner jag det intressant att jag ovetandes om det börjat spela badminton och odla långt hår samtidigt, när det finns en så tydlig korrelation mellan dessa variabler. Tiden får sedan utvisa huruvida jag kommer bli metrosexuell eller inte, på min sida står ju som nämnt faktumet att jag spelar med kvinnor (Och ibland en man.), men å andra sidan fönar jag ju faktiskt håret efteråt.
  I vilket fall skulle jag kunna drista mig till att säga att jag lyckats se en psykosocial förändring i mitt liv som konsekvens av mitt val att skaffa långt hår.

PERSONLIGHETSFÖRÄNDRINGAR SEDAN JAG BÖRJADE SKAFFA LÅNGT HÅR:

1. Jag har börjat spela badminton.


(Jag har beställt en kamera på internet, så i slutet av veckan kan ni förvänta er en hel massa man-bilder.)
(Pun intended.)

/Smacks

Hår och sånt.

Idag slog det mig att detta kanske lika mycket är en resa in i våra inre som det är en resa ut i vårt hår. I och med att vi vill undersöka hur vi och vår omvärld förändras i takt med vårt hår, så bidrar det till ett ökat introspektivt fokus.

  Jag har ännu inte fått så många kommentarer om mitt hår, fastän jag tycker att skägget börjar se väldigt stort och ovårdat ut. Om jag vill kan jag fortfarande ha ståfrisyr, och i helgen när vi hade pokerkväll med maffiatema lyckades jag med en ganska så fin backslick. Om jag drar ner luggen når de längsta hårstårna nästan in i ögat.

Vidare har jag funnit stöd åt min hypotes att det är niez med långt hår. Från wikipedias hår-sida:

"Huvudets hår skyddar dock mot UV-ljus och kyla men antropologer spekulerar om att den funktionella signifikansen av långt huvudhår är obefintlig och att det är en biprodukt av sekundärt naturligt urval (kanske till följd av sexuell selektion) då långt hår är ett tecken på hälsa och god nutritionell status."



Man brukar säga att hår växer 0,4mm per dag. Det blir:

2,8mm i veckan
12mm i månaden
146mm om året

/Smacks

Pics, I has dem!

I min korridor bor det en snäll tysk som tog kort på mig igår, så nu kan jag presentera färska bilder på min än så länge ganska lilla man.



  Ibland, precis innan jag ska somna och ligger i sängen så försöker jag visualisera mig själv i framtiden, med långt hår. Det är svårt. Jag har svårt att se mig själv med långt hår, men det ska inte få stoppa mig.  Ibland ryser jag lite, och tänker på hur det kommer bli om jag ballar ur. Om det av någon anledning skulle bli extremt fult, och vilken skam det skulle vara att svika mig själv i min strävan.
  Men oftast tänker jag glada tankar om mitt "hair to come". Jag känner att mitt självförtroende växer mer och mer. Kanske har det att göra med vad jag tänker om långhåriga människor. Jag tror att jag har en uppfattning om att människor inte har lika höga förväntningar på dem, plus att de nog oftare ses som lite av konstnärsjälar.



Jag har också alltid sett mitt hår som väldigt tunt och flygigt. Kanske blir det tjockare och plufsigare när det är långt?
  Det är många frågor så här i början av den långa resan, och jag kan bara ana hur många som kommer komma upp.

 -  Kommer jag behöva tvätta håret oftare? Eller kanske mindre?
 -  Måste jag börja köpa separat schampoo och duschcrème?
 -  Vad fan är balsam?
 -  Är balsam viktigt?
 -  Ska man tvätta ur det eller låta det sitta kvar?
 -  Måste jag schamponera mig vid varje duschning?
 -  Ska man ha håret uppsatt eller utsläppt?
 - Om jag har det utsläppt, kommer jag vara rädd att fastna i saker?

 Hör gärna av er med tips och råd, så kommer allt detta nog ordna sig, i sinom tid.

/Smacks

Längtan

Den här manen skulle jag vilja ha!

Anders Johansson

//Pude

RSS 2.0