letitgrow

I min korridor bor det en snäll tysk som tog kort på mig igår, så nu kan jag presentera färska bilder på min än så länge ganska lilla man.



  Ibland, precis innan jag ska somna och ligger i sängen så försöker jag visualisera mig själv i framtiden, med långt hår. Det är svårt. Jag har svårt att se mig själv med långt hår, men det ska inte få stoppa mig.  Ibland ryser jag lite, och tänker på hur det kommer bli om jag ballar ur. Om det av någon anledning skulle bli extremt fult, och vilken skam det skulle vara att svika mig själv i min strävan.
  Men oftast tänker jag glada tankar om mitt "hair to come". Jag känner att mitt självförtroende växer mer och mer. Kanske har det att göra med vad jag tänker om långhåriga människor. Jag tror att jag har en uppfattning om att människor inte har lika höga förväntningar på dem, plus att de nog oftare ses som lite av konstnärsjälar.



Jag har också alltid sett mitt hår som väldigt tunt och flygigt. Kanske blir det tjockare och plufsigare när det är långt?
  Det är många frågor så här i början av den långa resan, och jag kan bara ana hur många som kommer komma upp.

 -  Kommer jag behöva tvätta håret oftare? Eller kanske mindre?
 -  Måste jag börja köpa separat schampoo och duschcrème?
 -  Vad fan är balsam?
 -  Är balsam viktigt?
 -  Ska man tvätta ur det eller låta det sitta kvar?
 -  Måste jag schamponera mig vid varje duschning?
 -  Ska man ha håret uppsatt eller utsläppt?
 - Om jag har det utsläppt, kommer jag vara rädd att fastna i saker?

 Hör gärna av er med tips och råd, så kommer allt detta nog ordna sig, i sinom tid.

/Smacks