JD har skägg!
JD: "I'm keeping the beard, chicks dig on the extra fuzz".
Lewl.
Gött. Nu ska det surfas efter produkter.
Flyttstädning
Idag packar jag ner mina prylar i lådor. På måndag ska jag flytta till en lägenhet ungefär 20 meter ifrån där jag bor nu. Förstahandskontrakt, gratis el, sweet lief osv.
När jag flyttade till Lund tänkte jag att jag inte skulle ta med så mycket prylar för jag skulle behöva flytta så många gånger ändå. Detta är tredje gången jag flyttar i Lund och ändå har jag jättemycket prylar helt plötsligt! Jag gick till Willy's och köpte 4 stycken bananlådor som jag trodde skulle räcka. Jag bar dem framför mig som ett torn hela kilometern från Willy's.
Likväl behöver jag fler lådor.
I mitt nya crib har jag dock inte tänkt att ha det lika stökigt som jag haft det här. Men likväl måste inredningen passa min nya långhåriga personlighet. Jag har alltid varit ett fan av naturfärger och stilrenhet, men nu känner jag en dragning åt det mer bohema också.
Saker en med skägg och långt hår bör ha i sin lägenhet:
1. En skivsamling och en fet stereo
En riktigt en, inte bara massa mp3 på datorn. Helst ska det vara vinyl också. Jag har en skaplig skivsamling hemma på landet som jag ska ta hit. Mycket Marley och Kent. Jag har nästan allt som Kent släppt, och fastän jag inte gillar dem lika skarpt nu så kan jag ju inte sluta samla.
Alla Metallicaplattor har jag också, förutom den senaste. De känns inte lika viktiga, plus att de kan dra min personlighet mer åt det "onda" långhåriga hållet. Hårdrockare har ju som bekant ofta långt hår, men det är inte den typen av hår jag är ute efter här.
2. Minst en poster med ett av följande teman:
Jimi Hendrix eller liknande musiker
Pulp Fiction
Någon festival
Någon typ av duk eller filt som hänger på väggen med ett konstigt mönster. (Tveksam här alltså, men måste jag så måste jag.)
Politiskt budskap
3. Blockljus
Säger sig självt.
Dagens Smacks. Lägg märke till den uppknäppta rutiga skjortan.
Vad gäller skägget tror jag att det är inne i en period då det blir tjockar, inte så mycket längre. Sen är det svårt att veta också, när det är så långt som det är nu, hur mycket det växer. Har man en bar haka ser man ju direkt om det växer en halv millimeter.
Håret blir snyggare och snyggare när jag har min flat-cut. Men samtidigt är jag dålig på att bry mig om mitt hår. Jag har inte köpt en enda hårprodukt än. Varken balsam eller saltvattenspray. Det enda jag har är en flaska dubbeldusch, och den är till för BÅDE håret och kroppen.
Jag har ju ingen egentligt frisyr heller, eftersom jag inte fixar med det speciellt mycket, och jag klippte ju mig senast i slutet av augusti.
/Smacks
När jag flyttade till Lund tänkte jag att jag inte skulle ta med så mycket prylar för jag skulle behöva flytta så många gånger ändå. Detta är tredje gången jag flyttar i Lund och ändå har jag jättemycket prylar helt plötsligt! Jag gick till Willy's och köpte 4 stycken bananlådor som jag trodde skulle räcka. Jag bar dem framför mig som ett torn hela kilometern från Willy's.
Likväl behöver jag fler lådor.
I mitt nya crib har jag dock inte tänkt att ha det lika stökigt som jag haft det här. Men likväl måste inredningen passa min nya långhåriga personlighet. Jag har alltid varit ett fan av naturfärger och stilrenhet, men nu känner jag en dragning åt det mer bohema också.
Saker en med skägg och långt hår bör ha i sin lägenhet:
1. En skivsamling och en fet stereo
En riktigt en, inte bara massa mp3 på datorn. Helst ska det vara vinyl också. Jag har en skaplig skivsamling hemma på landet som jag ska ta hit. Mycket Marley och Kent. Jag har nästan allt som Kent släppt, och fastän jag inte gillar dem lika skarpt nu så kan jag ju inte sluta samla.
Alla Metallicaplattor har jag också, förutom den senaste. De känns inte lika viktiga, plus att de kan dra min personlighet mer åt det "onda" långhåriga hållet. Hårdrockare har ju som bekant ofta långt hår, men det är inte den typen av hår jag är ute efter här.
2. Minst en poster med ett av följande teman:
Jimi Hendrix eller liknande musiker
Pulp Fiction
Någon festival
Någon typ av duk eller filt som hänger på väggen med ett konstigt mönster. (Tveksam här alltså, men måste jag så måste jag.)
Politiskt budskap
3. Blockljus
Säger sig självt.
Dagens Smacks. Lägg märke till den uppknäppta rutiga skjortan.
Vad gäller skägget tror jag att det är inne i en period då det blir tjockar, inte så mycket längre. Sen är det svårt att veta också, när det är så långt som det är nu, hur mycket det växer. Har man en bar haka ser man ju direkt om det växer en halv millimeter.
Håret blir snyggare och snyggare när jag har min flat-cut. Men samtidigt är jag dålig på att bry mig om mitt hår. Jag har inte köpt en enda hårprodukt än. Varken balsam eller saltvattenspray. Det enda jag har är en flaska dubbeldusch, och den är till för BÅDE håret och kroppen.
Jag har ju ingen egentligt frisyr heller, eftersom jag inte fixar med det speciellt mycket, och jag klippte ju mig senast i slutet av augusti.
/Smacks
Själen ryser inför tomrummet
Alla känner till den kända passagen ur Söderbergs Doktor Glas:
"Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Min vill ingiva människorna någon slags känsla. Själen ryser inför tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst."
Vad inte lika många känner till är denna text, ur samma bok:
"Jag kunde ha lust att gå till fönstret och ropa henne hit upp, hon som sitter ensam på bänken därnere och väntar på någon som icke kommer. Jag har portvin och brännvin och öl och god mat och en bäddad säng. Det vore ju himmelriket för henne."
Hjalmar Söderberg måste ha haft långt hår och ett rikt, frodigt skägg.
Har börjat köra "Flat"-frisyren nu. Funkar sådär, det måste bli längre. Plus lite saltvattenspray som Leni tipsat om!
Skägger är helt otroligt tjockt alltså.
"Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Min vill ingiva människorna någon slags känsla. Själen ryser inför tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst."
Vad inte lika många känner till är denna text, ur samma bok:
"Jag kunde ha lust att gå till fönstret och ropa henne hit upp, hon som sitter ensam på bänken därnere och väntar på någon som icke kommer. Jag har portvin och brännvin och öl och god mat och en bäddad säng. Det vore ju himmelriket för henne."
Hjalmar Söderberg måste ha haft långt hår och ett rikt, frodigt skägg.
Har börjat köra "Flat"-frisyren nu. Funkar sådär, det måste bli längre. Plus lite saltvattenspray som Leni tipsat om!
Skägger är helt otroligt tjockt alltså.
Inspiration
Jag sprang förbi en riktigt fin bild på en stilig herre i skägg! Det är något för inspirationen det!
//Pude
//Pude
Jag och Napoleon
Innebandy och generaliseringar därom
Då jag är en man med mycket självdistans kan jag ibland njuta av att göra genuint grabbiga saker. Som att spela innebandy till exempel.
Innebandy är inte speciellt svårt. Man behöver inte mycket kondition, för planen är så liten. Vem som helst kan slänga iväg ett skott från mittplan som går i mål. Ingen tränar seriöst, så ingen är mycket bättre än någon annan osv.
Detta gör att när man väl samlas för att spela innebandy så tror alla att de är så jävla grymma, jag medräknad. Alla tror att de är någon Henrik Larsson. (Det säger ju en hel del om innebandyns status som sport, den enda svenske spelaren jag kan nämna är Henke "Fotbollskungen" Larsson. Är inte säker heller, men har för mig att Sverige vunnit VM typ de senaste 14 gångerna det varit VM. Men ingen bryr sig.)
Man snurrar lite, lägger upp bollen på klubban (Vilket ser häftigt ut, men inte heller är speciellt svårt om man bara prövar!)
Bankar lite med klubban i marken, skjuter ett hårt skott på någons lår osv.
Klubban ja. Man får hålla, springa och slå med en lång klubba. Det är manligt. Ofta är någon detalj på klubban i neonfärg, och det kan vara lite eldsflammor osv. Grepptejp med, så man får det där riktigt sköna greppet som gör att man kan dra iväg de bästa skotten.
Kvällens bandy
Jag har alltså spelat innebandy ikväll, och som långhårig är det ju något som bara måste finnas med i repertoaren. Som ni vet vid det här laget är ju långt hår och skägg inte bara en frisyr, det är en livsstil.
Så jag tog på mig bandyoutfiten.
Bandyoutfit
(Ber om ursäkt för den extremt dåliga bilden. Man kan se tofsen iallafall.)
Och såklart, när jag kommer fram med mina vänner Per och Pfennie, så träffar vi på en härlig skara grabbar. Minst tre har långt hår, och en har till och med ett NAPOLEON DYNAMITE-KRULL!
Napoleon dynamite-krull
Han hade likadana glasögon också, och hans krull var ännu större!
Detta gjorde mig glad, och vi spelade första matchen i samma lag. Jag kände hur självförtroendet steg, och jag spelade bättre än jag egentligen är! Samarbetet mellan mig och Napoleon var på topp, och vi stänkte en del fina baljor tillsammans, fastän jag fick blodsmak i munnen.
I den sista matchen var vi dock i olika lag, och den så beryktade "matchen i matchen" var genast där. Jag och Napoleon började spela hårdare mot varandra, men ändå schysst.
Först ledde mitt lag med 6-2, men vi blev trötta, och de hämtade upp till 6-8! Slutligen nådde vi 9 lika, och bestämde att nästa gång någon leder med 2 mål så vinner det laget. (Konstig regel.) Så gör vi 10-9, och jag känner att nu jävlar tar vi hem det här.
Men såklart. Jag kommer in i ett riktigt dåligt stim, och de följande tre målen de gör beror alla på mig skulle jag nog säga. Vid det sista målet missade jag en solklar rensning, och då jag märkte vårt nederlag slog jag klubban hårt i målburen och sparkade sedan i väggen. Det som skulle blivit en vänskaplig match mellan mig och Napoleon blev istället ett pinsamt nederlag för undertecknad.
Vi sade inte ens hejdå efter matchen, som ju hade börjat så bra.
Så det hela slutade med att jag var den grabbigaste och löjligaste av dem alla. Jag var förloraren, jag var den som inte riktigt kunde kontrollera mig i stundens hetta. I omklädningsrummet lugnade jag ner mig, och började tänka på vad som egentligen hänt, något jag kom fram till var iallafall att jag visste att min historia med Napoleon bara hade börjat, och nästa måndag 21:00 så skulle vi ställas mot varandra igen, på det manlighetens slagfält som kallas för en "Innebandyplan".
/Smacks
Då jag är en man med mycket självdistans kan jag ibland njuta av att göra genuint grabbiga saker. Som att spela innebandy till exempel.
Innebandy är inte speciellt svårt. Man behöver inte mycket kondition, för planen är så liten. Vem som helst kan slänga iväg ett skott från mittplan som går i mål. Ingen tränar seriöst, så ingen är mycket bättre än någon annan osv.
Detta gör att när man väl samlas för att spela innebandy så tror alla att de är så jävla grymma, jag medräknad. Alla tror att de är någon Henrik Larsson. (Det säger ju en hel del om innebandyns status som sport, den enda svenske spelaren jag kan nämna är Henke "Fotbollskungen" Larsson. Är inte säker heller, men har för mig att Sverige vunnit VM typ de senaste 14 gångerna det varit VM. Men ingen bryr sig.)
Man snurrar lite, lägger upp bollen på klubban (Vilket ser häftigt ut, men inte heller är speciellt svårt om man bara prövar!)
Bankar lite med klubban i marken, skjuter ett hårt skott på någons lår osv.
Klubban ja. Man får hålla, springa och slå med en lång klubba. Det är manligt. Ofta är någon detalj på klubban i neonfärg, och det kan vara lite eldsflammor osv. Grepptejp med, så man får det där riktigt sköna greppet som gör att man kan dra iväg de bästa skotten.
Kvällens bandy
Jag har alltså spelat innebandy ikväll, och som långhårig är det ju något som bara måste finnas med i repertoaren. Som ni vet vid det här laget är ju långt hår och skägg inte bara en frisyr, det är en livsstil.
Så jag tog på mig bandyoutfiten.
Bandyoutfit
(Ber om ursäkt för den extremt dåliga bilden. Man kan se tofsen iallafall.)
Och såklart, när jag kommer fram med mina vänner Per och Pfennie, så träffar vi på en härlig skara grabbar. Minst tre har långt hår, och en har till och med ett NAPOLEON DYNAMITE-KRULL!
Napoleon dynamite-krull
Han hade likadana glasögon också, och hans krull var ännu större!
Detta gjorde mig glad, och vi spelade första matchen i samma lag. Jag kände hur självförtroendet steg, och jag spelade bättre än jag egentligen är! Samarbetet mellan mig och Napoleon var på topp, och vi stänkte en del fina baljor tillsammans, fastän jag fick blodsmak i munnen.
I den sista matchen var vi dock i olika lag, och den så beryktade "matchen i matchen" var genast där. Jag och Napoleon började spela hårdare mot varandra, men ändå schysst.
Först ledde mitt lag med 6-2, men vi blev trötta, och de hämtade upp till 6-8! Slutligen nådde vi 9 lika, och bestämde att nästa gång någon leder med 2 mål så vinner det laget. (Konstig regel.) Så gör vi 10-9, och jag känner att nu jävlar tar vi hem det här.
Men såklart. Jag kommer in i ett riktigt dåligt stim, och de följande tre målen de gör beror alla på mig skulle jag nog säga. Vid det sista målet missade jag en solklar rensning, och då jag märkte vårt nederlag slog jag klubban hårt i målburen och sparkade sedan i väggen. Det som skulle blivit en vänskaplig match mellan mig och Napoleon blev istället ett pinsamt nederlag för undertecknad.
Vi sade inte ens hejdå efter matchen, som ju hade börjat så bra.
Så det hela slutade med att jag var den grabbigaste och löjligaste av dem alla. Jag var förloraren, jag var den som inte riktigt kunde kontrollera mig i stundens hetta. I omklädningsrummet lugnade jag ner mig, och började tänka på vad som egentligen hänt, något jag kom fram till var iallafall att jag visste att min historia med Napoleon bara hade börjat, och nästa måndag 21:00 så skulle vi ställas mot varandra igen, på det manlighetens slagfält som kallas för en "Innebandyplan".
/Smacks
Creamy cheese from Lombardi.
Igår var det korridorsfest. Vi var vuxna, gjorde olika pajer och sallad. Efter maten spelade vi "Rappakalja" på engelska.
Vi skulle förklara ordet "Bozzetti", och Fredrik skrev "A creamy cheese from Lombardi".
Nu är det Fredrik som kallas "Creamy cheese from Lombardi".
Jag imorse. Jag ser lite ut som Spaic efter ett tredagars tjack-race. Eller, Spaic helt enkelt.
Idag vaknade jag upp, åt resterna av pajen och kollade på Miami Ink. Det slog mig att för att fullfölja detta projekt, och bli långhårig fullt ut, så MÅSTE vi skaffa tatueringar.
För vem har sett en långhårig människa som inte har en tatuering? Jag känner inte en som känner en som inte sett en långhårig människa utan tatuering.
Smärtan bryr jag mig inte om längre, det var mer när jag var liten som jag var rädd för att det skulle göra ont. Det gäller bara att hitta något som är riktigt häftigt. Tatueringar är ju som bekant något som är jävligt enkelt att tycka illa om.
Funderar på att gå på Tokkas linje och gadda in ett skivomslag. Men det har ju sina baksidor det med.
Framförallt höjer ju tatueringen "Whatevvah"-statusen signifikant. Och i sommar när vi går omkring med flip-flops, linnen med extremt stor krage, deffade revbensspjällkroppar, salt-vattnigt hår och trasiga shorts så kommer det att sitta som en tofs i håret.
Jag har inte städat mitt rum på några veckor, och det har bildats en gång från dörren till toaletten, datorn och sängen. Däremellan ligger allsköns saker som jag inte orkar plocka upp. Men en sak har jag märkt: Jag har ingen ångest över det, vilket jag brukade ha innan. Nu tänker jag mer: Jag städar när jag känner för att städa.
Nya Smacks vs. Gamla Smacks, 1 - 0
Ah, så fylligt det ser ut.
Imorgon börjar termin 2:orna och vi ska vara trevliga mot dem osv. Det ska bli najs.
/Smacks
Vi skulle förklara ordet "Bozzetti", och Fredrik skrev "A creamy cheese from Lombardi".
Nu är det Fredrik som kallas "Creamy cheese from Lombardi".
Jag imorse. Jag ser lite ut som Spaic efter ett tredagars tjack-race. Eller, Spaic helt enkelt.
Idag vaknade jag upp, åt resterna av pajen och kollade på Miami Ink. Det slog mig att för att fullfölja detta projekt, och bli långhårig fullt ut, så MÅSTE vi skaffa tatueringar.
För vem har sett en långhårig människa som inte har en tatuering? Jag känner inte en som känner en som inte sett en långhårig människa utan tatuering.
Smärtan bryr jag mig inte om längre, det var mer när jag var liten som jag var rädd för att det skulle göra ont. Det gäller bara att hitta något som är riktigt häftigt. Tatueringar är ju som bekant något som är jävligt enkelt att tycka illa om.
Funderar på att gå på Tokkas linje och gadda in ett skivomslag. Men det har ju sina baksidor det med.
Framförallt höjer ju tatueringen "Whatevvah"-statusen signifikant. Och i sommar när vi går omkring med flip-flops, linnen med extremt stor krage, deffade revbensspjällkroppar, salt-vattnigt hår och trasiga shorts så kommer det att sitta som en tofs i håret.
Jag har inte städat mitt rum på några veckor, och det har bildats en gång från dörren till toaletten, datorn och sängen. Däremellan ligger allsköns saker som jag inte orkar plocka upp. Men en sak har jag märkt: Jag har ingen ångest över det, vilket jag brukade ha innan. Nu tänker jag mer: Jag städar när jag känner för att städa.
Nya Smacks vs. Gamla Smacks, 1 - 0
Ah, så fylligt det ser ut.
Imorgon börjar termin 2:orna och vi ska vara trevliga mot dem osv. Det ska bli najs.
/Smacks
En manlig helg
Det händer att folk inte gillar mitt skägg. Det händer också att jag får beröm för mitt skägg. I förrgår var en dag då jag fick några fina ord angående mitt skägg från en vän, det värmde.
Jag tänker återkomma med bilder från den här kvällen, för jag testade en lite annorlunda approach. Mer om det i ett senare inlägg. Jag tänker också återkomma med en närbild på mitt skägg där man ser alla nyanser som det faktiskt innehåller.
I helgen kommer jag vara extremt manlig. Jag börjar med några korv i bröd tillsammans med en öl. Jag kan även meddela att jag har hittat tillbaka till min gamla vän Johnny's senap efter ett tags otrohet tillsammans med Slotts starka senap.På lördagnatten tänker jag sitta bänkad framför UFC-galan som sänds på TV4-sport.
Jag avslutar med att visa en bild straight out of min mobil, helt oredigerad. Så här ser jag ut när jag buffat upp mitt skägg och min frisyr, så här ser jag alltså inte ut i mitt vardagliga användande utav hårväxten.
//Pude
Jag tänker återkomma med bilder från den här kvällen, för jag testade en lite annorlunda approach. Mer om det i ett senare inlägg. Jag tänker också återkomma med en närbild på mitt skägg där man ser alla nyanser som det faktiskt innehåller.
I helgen kommer jag vara extremt manlig. Jag börjar med några korv i bröd tillsammans med en öl. Jag kan även meddela att jag har hittat tillbaka till min gamla vän Johnny's senap efter ett tags otrohet tillsammans med Slotts starka senap.På lördagnatten tänker jag sitta bänkad framför UFC-galan som sänds på TV4-sport.
Jag avslutar med att visa en bild straight out of min mobil, helt oredigerad. Så här ser jag ut när jag buffat upp mitt skägg och min frisyr, så här ser jag alltså inte ut i mitt vardagliga användande utav hårväxten.
//Pude
"Man hör ihop på något sätt."
Nu har det gått 47 dagar sen vi startade projektet, och om vi jämför kan man se en liten, men tydlig skillnad.
Början av december.
Idag.
Det känns bra att se det och jämföra såhär. För den senaste veckan har det verkligen känts som om håret slutat att växa. Speciellt skägget.
Samtidigt har jag studerat ganska intensivt och haft annat att tänka på, och inte kunnat ge mitt hår den sedavnliga uppmärksamheten.
Imorgon har jag tenta, och kvällen ska jag tillbringa framför Jonas Gardells utmärkta serie "De halvt dolda". Sen ska jag vara uppe hela natten och smida onda planer, så att jag somnar sent, sover länge och vaknar sent. Tentan är nämligen 14:00, och jag vill inte vara uppe hela förmiddagen så att jag kan fjanta mig och få ångest osv. För nu är jag ganska säker på att det kommer gå ALLA TIDERS.
På tal om tv passar det sig med ett filmtips.
Ben & Gunnar - En liten film om manlig vänskap (1999)
En film som kretsar mycket kring just skägg och manlig vänskap. Niez.
Finns att tanka här: http://thepiratebay.org/torrent/3215342/Killinggangets_En_liten_film_om_manlig_vanskap_-_Ben_och_Gunnar.
Början av december.
Idag.
Det känns bra att se det och jämföra såhär. För den senaste veckan har det verkligen känts som om håret slutat att växa. Speciellt skägget.
Samtidigt har jag studerat ganska intensivt och haft annat att tänka på, och inte kunnat ge mitt hår den sedavnliga uppmärksamheten.
Imorgon har jag tenta, och kvällen ska jag tillbringa framför Jonas Gardells utmärkta serie "De halvt dolda". Sen ska jag vara uppe hela natten och smida onda planer, så att jag somnar sent, sover länge och vaknar sent. Tentan är nämligen 14:00, och jag vill inte vara uppe hela förmiddagen så att jag kan fjanta mig och få ångest osv. För nu är jag ganska säker på att det kommer gå ALLA TIDERS.
På tal om tv passar det sig med ett filmtips.
Ben & Gunnar - En liten film om manlig vänskap (1999)
En film som kretsar mycket kring just skägg och manlig vänskap. Niez.
Finns att tanka här: http://thepiratebay.org/torrent/3215342/Killinggangets_En_liten_film_om_manlig_vanskap_-_Ben_och_Gunnar.
Tofsens kväll
Jag tror att både jag och Pude kan vittna om hur tofsarna faktiskt påverkat vårt sociala liv signifikant! Både har upplevt ett otal positiva händelser, inte bara pågrund utav tofsen, utan även skägget, mustaschen och håret i övrigt.
Sen kan vi ju inte utan att experimentera veta riktigt om det beror på tofsen i sig, eller om det är tofsens inverkarn på vår utstrålning och vårt självförtroende.
För rent objektivt satt jag och funderade igår: Helskägg, långt hår och framförallt tofs är inte speciellt 2009. Det är inte hett, det är inte inne. För gemene man. Jag och Pude däremot, när ju ett patos inför denna, ja, livsstil. Jag köpte till exempel en kofta häromdagen. Ganska grova maskor, vid krage, en liten ficka på ett konstigt ställe, och hål för tummarna i ärmarna. Det hade jag aldrig gjort för två månader sedan.
Så jag skulle nog drista mig till att säga att jag och Pude är lite smått avant garde på den här fronten. Vi brukar titta på bilder av Brad Pitt under sin storhetsperiod, och då menar jag inte deff-fight club-looken. Då menar jag den här looken:
Brad pitt under sin storhetstid
Tänk när det blir sommar och vi har det skägget, solglasögon och flip-flops. Prr.
Så till gårdagens roligheter. Som ni vet "klubbade" jag med tofs.
På förfesten skrattade grabbarna åt mig och förlöjligade mitt nya drag. Jag berättade för dem om den nye Smacks, men de förnekade mig. Jag visste ju att jag skulle få rätt, och jag kände inom mig ett lugn. Jag hade inga förväntningar på kvällen och tyckte bara att det var gött att chilla i goda vänners lag samt lyssna på lite eurodisco.
Så bar det av till Lunds nation. Det var första och sista gången jag var där, för det var jävligt lamt. Men det var inte nedslående under tiden jag var där, för med min nya sköna inställning så kommer lyckan inifrån, vilket håret kan ses som en symbol för, då det växer inifrån och ut. (Läs om Simson i Bibeln, hans kraft satt i håret. Länken öppnas i ett nytt fönster.)
Jag stod med en fin belgisk öl i handen och följde det sociala skådespelet då jag plötsligt tittar upp, och framför mig står en brud. Med brud menar jag inte en tjej, kvinna, dam eller något sånt. Det var en brud ni vet, mycket smink, dyra kläder, konstiga halsband, fint hår osv. Ni vet vad jag menar.
Hon sträckte sig efter min tofs och kände ömt på den. Sen sade hon på supertydlig Stockholmska:
"Vad är grejen med tofsen?"
Då jag hatar Stockholm, allt som kommer från Stockholm och allt som har något att göra med Stockholm så satte mitt sympatiska nervsystem igång och jag gjorde mig redo för ett flamewar. Men prefrontala cortex inhiberade min spontana reaktion att säga: "Men vad är du för någon Blondinbella?" Dock var hon mycket, mycket snyggare än Blondinbella, och hon var inte ens blond. Men Blondinbella symboliserar allt jag ogillar med Stockholm.
Något i mig märkte nog att hennes hennes fråga egentligen inte var speciellt drygt menat. Men den dialekten låter alltid dryg i mina öron. Så jag var trevlig och svarade:
"Grejen med tofsen är att jag håller på med ett projekt där jag låter mitt hår växa för att se hur det påverkar mina sociala interaktioner. Tofsen är den del i det 'långhårigas-varande'".
Bruden: "Jag gillar det. Skägget med."
Jag: "Giggedi giggedi."
Det där sista tänkte jag ju bara.
Så pratade vi lite, hon var den minst otrevliga Stockholmare jag träffat, och det visade sig att hon skulle tenta typ samma sak som jag ska tenta på fredag. Psykobiologi alltså. Och hon ville tvunget att jag skulle hjälpa henne med det och så gav hon mig sitt nummer. Säkert, säkert.
Hoppas hon inter ringer, för jag är nog inte lika duktig som jag gav sken av att vara i tryggheten av min tofs.
I vilket fall tycker jag att detta stödjer hypotesen att tofsen är instant win!
För övrigt gick mitt tips inte in, Zlatan gjorde inte det första. Men mål gjorde han. Såklart.
Lev väl!
/Smacks
Sen kan vi ju inte utan att experimentera veta riktigt om det beror på tofsen i sig, eller om det är tofsens inverkarn på vår utstrålning och vårt självförtroende.
För rent objektivt satt jag och funderade igår: Helskägg, långt hår och framförallt tofs är inte speciellt 2009. Det är inte hett, det är inte inne. För gemene man. Jag och Pude däremot, när ju ett patos inför denna, ja, livsstil. Jag köpte till exempel en kofta häromdagen. Ganska grova maskor, vid krage, en liten ficka på ett konstigt ställe, och hål för tummarna i ärmarna. Det hade jag aldrig gjort för två månader sedan.
Så jag skulle nog drista mig till att säga att jag och Pude är lite smått avant garde på den här fronten. Vi brukar titta på bilder av Brad Pitt under sin storhetsperiod, och då menar jag inte deff-fight club-looken. Då menar jag den här looken:
Brad pitt under sin storhetstid
Tänk när det blir sommar och vi har det skägget, solglasögon och flip-flops. Prr.
Så till gårdagens roligheter. Som ni vet "klubbade" jag med tofs.
På förfesten skrattade grabbarna åt mig och förlöjligade mitt nya drag. Jag berättade för dem om den nye Smacks, men de förnekade mig. Jag visste ju att jag skulle få rätt, och jag kände inom mig ett lugn. Jag hade inga förväntningar på kvällen och tyckte bara att det var gött att chilla i goda vänners lag samt lyssna på lite eurodisco.
Så bar det av till Lunds nation. Det var första och sista gången jag var där, för det var jävligt lamt. Men det var inte nedslående under tiden jag var där, för med min nya sköna inställning så kommer lyckan inifrån, vilket håret kan ses som en symbol för, då det växer inifrån och ut. (Läs om Simson i Bibeln, hans kraft satt i håret. Länken öppnas i ett nytt fönster.)
Jag stod med en fin belgisk öl i handen och följde det sociala skådespelet då jag plötsligt tittar upp, och framför mig står en brud. Med brud menar jag inte en tjej, kvinna, dam eller något sånt. Det var en brud ni vet, mycket smink, dyra kläder, konstiga halsband, fint hår osv. Ni vet vad jag menar.
Hon sträckte sig efter min tofs och kände ömt på den. Sen sade hon på supertydlig Stockholmska:
"Vad är grejen med tofsen?"
Då jag hatar Stockholm, allt som kommer från Stockholm och allt som har något att göra med Stockholm så satte mitt sympatiska nervsystem igång och jag gjorde mig redo för ett flamewar. Men prefrontala cortex inhiberade min spontana reaktion att säga: "Men vad är du för någon Blondinbella?" Dock var hon mycket, mycket snyggare än Blondinbella, och hon var inte ens blond. Men Blondinbella symboliserar allt jag ogillar med Stockholm.
Något i mig märkte nog att hennes hennes fråga egentligen inte var speciellt drygt menat. Men den dialekten låter alltid dryg i mina öron. Så jag var trevlig och svarade:
"Grejen med tofsen är att jag håller på med ett projekt där jag låter mitt hår växa för att se hur det påverkar mina sociala interaktioner. Tofsen är den del i det 'långhårigas-varande'".
Bruden: "Jag gillar det. Skägget med."
Jag: "Giggedi giggedi."
Det där sista tänkte jag ju bara.
Så pratade vi lite, hon var den minst otrevliga Stockholmare jag träffat, och det visade sig att hon skulle tenta typ samma sak som jag ska tenta på fredag. Psykobiologi alltså. Och hon ville tvunget att jag skulle hjälpa henne med det och så gav hon mig sitt nummer. Säkert, säkert.
Hoppas hon inter ringer, för jag är nog inte lika duktig som jag gav sken av att vara i tryggheten av min tofs.
I vilket fall tycker jag att detta stödjer hypotesen att tofsen är instant win!
För övrigt gick mitt tips inte in, Zlatan gjorde inte det första. Men mål gjorde han. Såklart.
Lev väl!
/Smacks
Serie A drag igång och jag har tofs i håret.
Idag betade jag 10 spänn på att Zlatan gör första målet i kvällens match mot Cagliari. Går det in vinner jag 40 spänn och jag kommer bli världens lyckligaste.
Nu bär det av på klubb och tofsen, den är med.
Narcissus förvandlades till en blomma för att han glodde på sin egen spegelbild för mycket, så jag vänder ryggen till!
Smacks - Grekisk mytologi 1 - 0
http://sv.wikipedia.org/wiki/Narkissos
Nu bär det av på klubb och tofsen, den är med.
Narcissus förvandlades till en blomma för att han glodde på sin egen spegelbild för mycket, så jag vänder ryggen till!
Smacks - Grekisk mytologi 1 - 0
http://sv.wikipedia.org/wiki/Narkissos
En kulturell dag
Idag bestämde jag och min kusin Hank oss för att vara lite kulturella. Vi började dagen med en riktigt fin frukost, på Condeco på Linnégatan, som bestod av en stor latte (såklart) och en fin fralla. Sedan begav vi oss via 6ans spårvagn mot Korsvägen. Där skulle vi besöka Världskulturmuséet. Där inne gick vi runt och hade ganska tråkigt, det enda som var bra (enligt oss) var en old school hiphop/grafitti-utställning. Det bästa förutom det var såklart när jag spöade Hank i en match foosball (3-1, jag gjorde även ett självmål). Med tanke på utställningen som vi gillade, så håller jag i skrivande stund på att ladda ner filmen Wild Style (en gammal hihop-rulle från -83) som jag och Hank tänkte titta på imorgon.
Efter vårt besök på Världskulturmuseet åkte vi tillbaka mot linnéplatsen för ett besök på Göteborgs Naturhistoriska museum. På vägen dit hände en ganska rolig sak. Vid Chalmers-hållplatsen kommer det fram en gubbe och berättar för den kvinnliga spårvagnschauffören att en gubbe längre bak i vagnen beter sig konstigt och inte svarar på tilltal. Chauffören väljer att gå bak och titta till honom vilket senare leder till att hon tillkallar ambulans. Jag blickar lite senare bak i vagnen och ser att gubben är totalt förvirrad och tar av sig sina byxor och sitt underställ och sitter där i kalsonger. Chauffören försöker säga till honom att han inte ska ta av sig, då får han psykbryt och börja skrika och svingar näven mot henne (hon hade inga problem att dodga eftersom han var gammal och långsam). Efter 10-15 minuter kommer ambulansen och sen var det inget mer med det.
Inne på Göteborgs Naturhistoriska museum gick jag och Hank mest runt och diskuterade vilket djur som var bäst ergonomiskt utformad för att man skulle kunna rida på det och vilken fågels frisyr som var mest lik Tintins.
Det såg inte ut som att de uppdaterat någonting där inne sedan 80-talet, så mycket kändes väldigt förlegat.
Vi kom fram till att många av de människor som stoppat upp djur som finns där måste varit fulla eller haft en dålig dag på jobbet. Vissa uppstoppningar såg för jävliga ut och man kunde inte hålla sig för skratt. Den fulaste var nog en haj som såg ut som han hade fått ansiktet intryckt i rövhålet på en blåval och formats av detsamma.
Så här ser jag ut idag:
//Pude
Efter vårt besök på Världskulturmuseet åkte vi tillbaka mot linnéplatsen för ett besök på Göteborgs Naturhistoriska museum. På vägen dit hände en ganska rolig sak. Vid Chalmers-hållplatsen kommer det fram en gubbe och berättar för den kvinnliga spårvagnschauffören att en gubbe längre bak i vagnen beter sig konstigt och inte svarar på tilltal. Chauffören väljer att gå bak och titta till honom vilket senare leder till att hon tillkallar ambulans. Jag blickar lite senare bak i vagnen och ser att gubben är totalt förvirrad och tar av sig sina byxor och sitt underställ och sitter där i kalsonger. Chauffören försöker säga till honom att han inte ska ta av sig, då får han psykbryt och börja skrika och svingar näven mot henne (hon hade inga problem att dodga eftersom han var gammal och långsam). Efter 10-15 minuter kommer ambulansen och sen var det inget mer med det.
Inne på Göteborgs Naturhistoriska museum gick jag och Hank mest runt och diskuterade vilket djur som var bäst ergonomiskt utformad för att man skulle kunna rida på det och vilken fågels frisyr som var mest lik Tintins.
Det såg inte ut som att de uppdaterat någonting där inne sedan 80-talet, så mycket kändes väldigt förlegat.
Vi kom fram till att många av de människor som stoppat upp djur som finns där måste varit fulla eller haft en dålig dag på jobbet. Vissa uppstoppningar såg för jävliga ut och man kunde inte hålla sig för skratt. Den fulaste var nog en haj som såg ut som han hade fått ansiktet intryckt i rövhålet på en blåval och formats av detsamma.
Så här ser jag ut idag:
//Pude
OH, TEH SWEET LIEFZ!
Igår var jag alltså och repade med mitt nya band. Det verkade som om jag var med i bandet direkt och att det inte ens var någon provspelning. De var sköna snubbar allihop. 3 jugoslaver, en tysk och en grek/serb. Bandstämningen infann sig ganska så direkt, och de sedvanliga pikarna haglade genom luften.
Ingen nämnde dock mitt skägg, och jag antar att det är för att det i deras kretsar inte är något ovanligt med ett tjockt och frodigt sådant. Men det fick dem antagligen att tro att jag var äldre än jag är. De här grabbarna var ju 30 - 40 med fruar och barn.
De frågade vad jag pluggade, och jag svarade psykologi. Det räcker så, för nu iallafall.
Så vi repade, chillade, drack läsk osv. Det verkar som om vi ska repa in ett helt set, typ 20 låtar, som vi ska lira och välja mellan på spelningar sen. Den 16 februari är första giget, så det är långt tills dess.
Alla var svinigt grymma på sina instrument, de tre juggarna har tidigare lirat "Balkanmusik", tillsammans. De har kompat extremt kända musiker och sångare från Balkan. Jag kan inget alls om balkanmusik förutom att det går snabbt som in i helvete. Som tur var kunde de spela reggae också.
Jag har också lagt vantarna på en lägenhet som jag ska flytta in i den 1 februari, och sammanfattningsvis kan man säga att saker går min väg.
Vi har fått en läsarfrågar här på bloggen:
Postat av: Hemlig frågare
"Smack, vad använder du för wax för att få det att se så mjukt och luftigt ut men ändå inte blött och fett?"
2009-01-08 @ 12:35:08
Jadu, hemlig frågare. Detta är en liten vetenskap faktiskt. Jag har två strategier, nu på sluttampen av min "ståfrisyrskarriär".
För det första handlar det mindre om vax än om duschtekniker. Vax är något jag aldrig använder, förutom om jag ska ha en fet backslick, i skämtsammanhang då, som på den här bilden, från en pokerkväll med tema "maffia".
Jag längst till vänster.
Jag kan få mitt "mjuka och luftiga men ändå inte blöta och fettiga" hår på två sätt. Vi börjar med duschen.
Ibland duschar jag utan att schamponera, och ibland schamponerar jag (Vidrigt ord, schamponera). Om jag använder schampoo så bli håret väldigt trist efteråt, tunt och flygigt liksom.
Om jag inte använder schampoo blir det mycket mer volym i det. Problemet är ju om det är jävligt skitigt, då vill man ju använda schampoo så att det blir rent.
Om jag duschar med schampoo så torkar jag håret direkt efteråt, gärna med hårtork om det finns till hands. För att sedan "styla" håret direkt, för att slippa "Emil i Lönneberga-looken", som jag annars så lätt får.
Tänk er utan keps.
Och då använder jag hårspray, enbart, om jag vill känna mig fin. Annars låter jag det vara som det är, och står ut med "Emil-håret" i en dag. När jag sedan vaknar dagen efter så ser håret ut ungefär som om jag hade haft hårspray i direkt, fast snyggare.
Så "Hemlig frågare", min hemlighet är att jag inte använder något Wax alls! För det finns inget värre än blött, vaxfettigt hår.
Nu är frågan: Vem är "Hemlig frågare"!?
Håret
Mustaschen är så stor så den är out of focus!
Nu ska det pluggas och sånt, för bara för att man har fint skägg och hår kan man inte strunta i skolan. Jag måste ju ha en kärriär att falla tillbaks på den dagen när håret inte har sådan dragningskraft längre.
JAH BLESS.
/Smacks
Tubat från musikalen "Hair".
Ingen nämnde dock mitt skägg, och jag antar att det är för att det i deras kretsar inte är något ovanligt med ett tjockt och frodigt sådant. Men det fick dem antagligen att tro att jag var äldre än jag är. De här grabbarna var ju 30 - 40 med fruar och barn.
De frågade vad jag pluggade, och jag svarade psykologi. Det räcker så, för nu iallafall.
Så vi repade, chillade, drack läsk osv. Det verkar som om vi ska repa in ett helt set, typ 20 låtar, som vi ska lira och välja mellan på spelningar sen. Den 16 februari är första giget, så det är långt tills dess.
Alla var svinigt grymma på sina instrument, de tre juggarna har tidigare lirat "Balkanmusik", tillsammans. De har kompat extremt kända musiker och sångare från Balkan. Jag kan inget alls om balkanmusik förutom att det går snabbt som in i helvete. Som tur var kunde de spela reggae också.
Jag har också lagt vantarna på en lägenhet som jag ska flytta in i den 1 februari, och sammanfattningsvis kan man säga att saker går min väg.
Vi har fått en läsarfrågar här på bloggen:
Postat av: Hemlig frågare
"Smack, vad använder du för wax för att få det att se så mjukt och luftigt ut men ändå inte blött och fett?"
2009-01-08 @ 12:35:08
Jadu, hemlig frågare. Detta är en liten vetenskap faktiskt. Jag har två strategier, nu på sluttampen av min "ståfrisyrskarriär".
För det första handlar det mindre om vax än om duschtekniker. Vax är något jag aldrig använder, förutom om jag ska ha en fet backslick, i skämtsammanhang då, som på den här bilden, från en pokerkväll med tema "maffia".
Jag längst till vänster.
Jag kan få mitt "mjuka och luftiga men ändå inte blöta och fettiga" hår på två sätt. Vi börjar med duschen.
Ibland duschar jag utan att schamponera, och ibland schamponerar jag (Vidrigt ord, schamponera). Om jag använder schampoo så bli håret väldigt trist efteråt, tunt och flygigt liksom.
Om jag inte använder schampoo blir det mycket mer volym i det. Problemet är ju om det är jävligt skitigt, då vill man ju använda schampoo så att det blir rent.
Om jag duschar med schampoo så torkar jag håret direkt efteråt, gärna med hårtork om det finns till hands. För att sedan "styla" håret direkt, för att slippa "Emil i Lönneberga-looken", som jag annars så lätt får.
Tänk er utan keps.
Och då använder jag hårspray, enbart, om jag vill känna mig fin. Annars låter jag det vara som det är, och står ut med "Emil-håret" i en dag. När jag sedan vaknar dagen efter så ser håret ut ungefär som om jag hade haft hårspray i direkt, fast snyggare.
Så "Hemlig frågare", min hemlighet är att jag inte använder något Wax alls! För det finns inget värre än blött, vaxfettigt hår.
Nu är frågan: Vem är "Hemlig frågare"!?
Håret
Mustaschen är så stor så den är out of focus!
Nu ska det pluggas och sånt, för bara för att man har fint skägg och hår kan man inte strunta i skolan. Jag måste ju ha en kärriär att falla tillbaks på den dagen när håret inte har sådan dragningskraft längre.
JAH BLESS.
/Smacks
Tubat från musikalen "Hair".
Nytt år, nytt hår, nytt reggaeband!
Imorgon är dagen då jag ska provspela med mitt (?) nya reggaeband. Då jag är en överlag trevlig människa och extremt grym på trumpet (?) så ska det nog gå bra och jag får vara med.
Jag har övat väldigt mycket den senaste tiden, tweakat Nelly så att hon presterar på högsta nivå, och såklart odlat hår & skägg så att min reggaeprofil blir otvetydig. Angående GBG så ska vi nog ha spelningar där med så att Pude blir nöjd.
Nu ska jag bara få en god natts sömn och imorgon får ni veta hur det gick, samt möjliga kommentarer och komplimanger om mitt frodiga hår.
Klicka för bandets Myspace: AL-X & D'Roots (Öppnas i ny flik)
Såhär ser nackhåret ut nu. Jag kan ha en riktigtt fet tofs om jag vill.
Tillbaks i korridoren såhär efter jul har folk märkt mitt stora skägg, oftast med gillande, ibland bara med en blick. Men som jag brukar säga: "En blick säger mer än tusen ord."
Tankar kring håret
En gång när jag gick på gymnasiet och ett tag hållit på med att raka av de pinsamma fjunen som börjat leta sig ut ur hakan så hände det sig att det gick ett par dagar utan att jag genomförde denna procedur.
En ganska så vacker kvinna jag satt och pratade med påpekade då att jag hade "börjat få skägg".
Marcus: "Äh, det här lilla, det är ju bara lite fjun."
Den ganska så vackra kvinnan: "Nejdå." Varpå hon förde sin hand mot min haka och varsamt strök sina ganska så vackra fingrar över mitt soon-to-be-skägg. "Det här ju alldeles strävt, precis som skägg ska vara. Det är fint, det passar dig."
SEN DEN DAGEN har jag jag bara rakat mitt skägg helt kanske 2 gånger. De gångerna har jag också under rakningens gång sett hur en ung Marcus framträder. En 14, kanske 15-årig Marcus. Han som jag trodde fanns långt inuti mig någonstans. Men nej, han vara bara en rakning bort.
Så jag har vant mig vid mitt skägg, jag tycker att jag passar väldigt bra i det. Så långt som det är nu har det dock aldrig varit, och jag har länge bävat inför skepparkransen. När skägget från polisongerna ner mot hakan blir alldeles burrigt och står ut, så man ser ut som dessa happy campers:
Som tur är ser mitt skägg inte lika, ja, för jävligt ut. Jag försöker i största mån sova på sidorna av huvudet, samt borsta eller "klappa" ner skägget på sidorna. Men så ni vet, det är min största farhåga med det här projektet. Jag vill ju inte bli sedd som någon jävla sjöbuse.
Nej, än så länge trivs jag riktigt bra i skägget, och jag känner mig mer "casual" och jordnära. Det känns som om människor ser mig som en trevligare, mer "ofarlig" människa.
Saker jag ser fram emot vad gäller skägget och mustaschen:
När det blir sommar och solen bleker det.
När folk på stan kommer fram och berömmer mig.
När jag kan ha en tofs utan att folk ska klaga och hålla på!
När jag kan fläta mitt skägg och därmed börja lajva på riktigt.
När jag dricker en skummig öl och hälften av skummet stannar i skägget.
När jag kan ha mitt hår som huvudkudde.
När jag inte behöver ha halsduk för att inte frysa.
När jag ser ut som om jag är 37 och inte behöver visa leg någonstans.
När jag efter många år rakar av allt på sommaren och kan skratta åt den roliga solbrännan.
När Marcus Berg i Kultiration äntligen kommer acceptera mig som sin like, ta mig under sina vingar, flytta ihop med mig i Tibet och lära mig allt om livet, döden och kärleken.
Marcus Berg
Notera för övrigt Pudes bilder. En där han har på sig eightie's solbrillor med spegelglas, ett linne med texten: Corfu, all colors of Greece, och en VANLIG systemkamera. En där han ser ut som Chippen (Dock utan början till hockeyfrillan som han nästan hade), en där han har en RIKTIG MULLET (!), och en där han ser lite, men inte mycket, ut som Promoe. Där snackar vi om att leva upp till att ha långt hår!
Mullet
Och så avrundar vi med en finurlig bild på mitt eget skägg och hår, men framförallt min stora panna och mina glasögon.
Lev väl mina vänner.
/Smacks
Jag har övat väldigt mycket den senaste tiden, tweakat Nelly så att hon presterar på högsta nivå, och såklart odlat hår & skägg så att min reggaeprofil blir otvetydig. Angående GBG så ska vi nog ha spelningar där med så att Pude blir nöjd.
Nu ska jag bara få en god natts sömn och imorgon får ni veta hur det gick, samt möjliga kommentarer och komplimanger om mitt frodiga hår.
Klicka för bandets Myspace: AL-X & D'Roots (Öppnas i ny flik)
Såhär ser nackhåret ut nu. Jag kan ha en riktigtt fet tofs om jag vill.
Tillbaks i korridoren såhär efter jul har folk märkt mitt stora skägg, oftast med gillande, ibland bara med en blick. Men som jag brukar säga: "En blick säger mer än tusen ord."
Tankar kring håret
En gång när jag gick på gymnasiet och ett tag hållit på med att raka av de pinsamma fjunen som börjat leta sig ut ur hakan så hände det sig att det gick ett par dagar utan att jag genomförde denna procedur.
En ganska så vacker kvinna jag satt och pratade med påpekade då att jag hade "börjat få skägg".
Marcus: "Äh, det här lilla, det är ju bara lite fjun."
Den ganska så vackra kvinnan: "Nejdå." Varpå hon förde sin hand mot min haka och varsamt strök sina ganska så vackra fingrar över mitt soon-to-be-skägg. "Det här ju alldeles strävt, precis som skägg ska vara. Det är fint, det passar dig."
SEN DEN DAGEN har jag jag bara rakat mitt skägg helt kanske 2 gånger. De gångerna har jag också under rakningens gång sett hur en ung Marcus framträder. En 14, kanske 15-årig Marcus. Han som jag trodde fanns långt inuti mig någonstans. Men nej, han vara bara en rakning bort.
Så jag har vant mig vid mitt skägg, jag tycker att jag passar väldigt bra i det. Så långt som det är nu har det dock aldrig varit, och jag har länge bävat inför skepparkransen. När skägget från polisongerna ner mot hakan blir alldeles burrigt och står ut, så man ser ut som dessa happy campers:
Som tur är ser mitt skägg inte lika, ja, för jävligt ut. Jag försöker i största mån sova på sidorna av huvudet, samt borsta eller "klappa" ner skägget på sidorna. Men så ni vet, det är min största farhåga med det här projektet. Jag vill ju inte bli sedd som någon jävla sjöbuse.
Nej, än så länge trivs jag riktigt bra i skägget, och jag känner mig mer "casual" och jordnära. Det känns som om människor ser mig som en trevligare, mer "ofarlig" människa.
Saker jag ser fram emot vad gäller skägget och mustaschen:
När det blir sommar och solen bleker det.
När folk på stan kommer fram och berömmer mig.
När jag kan ha en tofs utan att folk ska klaga och hålla på!
När jag kan fläta mitt skägg och därmed börja lajva på riktigt.
När jag dricker en skummig öl och hälften av skummet stannar i skägget.
När jag kan ha mitt hår som huvudkudde.
När jag inte behöver ha halsduk för att inte frysa.
När jag ser ut som om jag är 37 och inte behöver visa leg någonstans.
När jag efter många år rakar av allt på sommaren och kan skratta åt den roliga solbrännan.
När Marcus Berg i Kultiration äntligen kommer acceptera mig som sin like, ta mig under sina vingar, flytta ihop med mig i Tibet och lära mig allt om livet, döden och kärleken.
Marcus Berg
Notera för övrigt Pudes bilder. En där han har på sig eightie's solbrillor med spegelglas, ett linne med texten: Corfu, all colors of Greece, och en VANLIG systemkamera. En där han ser ut som Chippen (Dock utan början till hockeyfrillan som han nästan hade), en där han har en RIKTIG MULLET (!), och en där han ser lite, men inte mycket, ut som Promoe. Där snackar vi om att leva upp till att ha långt hår!
Mullet
Och så avrundar vi med en finurlig bild på mitt eget skägg och hår, men framförallt min stora panna och mina glasögon.
Lev väl mina vänner.
/Smacks
Sammanfattning av mitt 2008
Nu några dagar in på 2009 när jag äntligen nyktrat till ska jag göra ett tappert försök att minnas vad som hänt mig föregående år.
Jag har lyckats med följande:
Fyllt 23.
Blivit morbror.
Fotat en jävla massa ordspråksbilder.
Fotat för några olika band.
Sett en av mina bilder i Metro.
Inte tjänat en krona på mina bilder.
Rakat av allt mitt hår.
Gått ut Folkhögskolan jag läste på.
Lämnat Jönköping för Göteborg.
Bara varit på en festival: Siestafestivalen.
Fått "Stockholm Boogie"-känslor på sommarens bästa kväll uppe vid Skansen Kronan.
Haft sommarvikariat som originalare på ICA Butiksreklam.
Fastnat för enfärgade t-shirts.
Fått fast jobb som bildhanterare på ICA Butiksreklam.
Köpt något för över en miljon svenska kronor.
Börjat få dåligt minne.
Fått smeknamnet "Luckan" på grund av att jag alltid får minnesluckor när jag druckit.
Gjort storstilad comeback med julkalendern "Dagens kuk".
Börjat odla ut mitt hår och skägg.
Det har faktiskt hänt ganska mycket under det här året. Det bästa som hänt var nog att jag flyttade till Göteborg, vilket jag tycker fler borde göra, t.ex. du Smacks.
Nedan följer bilder på mig från 2008.
Jag återkommer med bilder från nyårsafton när jag har fått tag på de bilder som togs.
//Pude
Jag har lyckats med följande:
Fyllt 23.
Blivit morbror.
Fotat en jävla massa ordspråksbilder.
Fotat för några olika band.
Sett en av mina bilder i Metro.
Inte tjänat en krona på mina bilder.
Rakat av allt mitt hår.
Gått ut Folkhögskolan jag läste på.
Lämnat Jönköping för Göteborg.
Bara varit på en festival: Siestafestivalen.
Fått "Stockholm Boogie"-känslor på sommarens bästa kväll uppe vid Skansen Kronan.
Haft sommarvikariat som originalare på ICA Butiksreklam.
Fastnat för enfärgade t-shirts.
Fått fast jobb som bildhanterare på ICA Butiksreklam.
Köpt något för över en miljon svenska kronor.
Börjat få dåligt minne.
Fått smeknamnet "Luckan" på grund av att jag alltid får minnesluckor när jag druckit.
Gjort storstilad comeback med julkalendern "Dagens kuk".
Börjat odla ut mitt hår och skägg.
Det har faktiskt hänt ganska mycket under det här året. Det bästa som hänt var nog att jag flyttade till Göteborg, vilket jag tycker fler borde göra, t.ex. du Smacks.
Nedan följer bilder på mig från 2008.
Jag återkommer med bilder från nyårsafton när jag har fått tag på de bilder som togs.
//Pude
Lite kul
Såg precis att under Smacks nyårsinlägg finns en liten annons som lyder:
"Hår borttagning. Permanent hårborttagning med I2PL på alla kroppsdelar - smärtfritt!"
Kanske inte så passande i just denna blogg.
Förvänta er ett riktigt fett inlägg av mig senare, nu är jag alldeles för bakfull.
//Pude
"Hår borttagning. Permanent hårborttagning med I2PL på alla kroppsdelar - smärtfritt!"
Kanske inte så passande i just denna blogg.
Förvänta er ett riktigt fett inlägg av mig senare, nu är jag alldeles för bakfull.
//Pude
Gott nytt hår.
Jag tänkte egentligen om 2008 som ett kasst år. Ett icke-år, där jag mest bara flummat runt och inte gjort speciellt konstruktiva eller bra grejer, och absolut inte sånt som varit karaktärsdanande.
Men så satt jag i bilen i natt. Jag flög fram genom de mörka skogarna på väg hem från - den för min del nyktra - nyårsfesten, lyssnandes på The Killers "Human", och jag tänkte: Jag har nog ändå gjort en del grejer, eller åtminstone förändrats en hel del under 2008.
Jag har (I ganska så kronologisk ordning) :
Blivit 21
Köpt nya häftiga glasögon
Börjat spela trumpet
Fått en morfar mindre
Förvandlat min flickvän till en vän
Flyttat två gånger
Dyrkat Zlatan mer och mer
Slutat jobba med att göra lådor av wellpapp
Flyttat till Lund
Börjat försöka bli Psykolog
Vunnit 100 kronor i poker
Blivit kontaktad av ett RIKTIGT reggaeband som jag ska spela trumpet med
Börjat på allvar tycka om:
Bright Eyes
Arcade Fire
Bruce Springsteen
The Killers
SKAFFAT SKÄGG, LÅNGT HÅR OCH TOFS.
För övrigt funkade skägget fint på nyårsafton, och nedan följer lite bilder på hur det såg ut:
Notera 3D-hologrammet som sitter på insidan av garderobsdörren, samt den fina, franska slipsknuten.
Som avslutning får ni läsa vad jag och Pude gjorde i söndags.
Söndagen började med att Pude skulle ta bilder på mig i jägarmundering inför projektet: "Den ensamme jägaren." Efter det kom Simon, Gutten, FamilyMan och Frank.
Vi skulle grilla, och Frank hade berättat för Simon om en karusell som finns mitt ute i skogen. En gång i tiden drevs den med hjälp av ett vattenhjul i en forsande bäck. Nu är den gammal och funkar inte längre. Men den har fortfarande sin charm i att vara en läskig gammal karusell mitt i skogen.
Jag själv hade varit där en gång innan när jag var liten. Så vi gjorde den sedvanliga rotfruktsblandningen i aluminiumfolie och begav oss iväg. Först körde vi i våra bilar några hundra meter in på en skogsväg, sedan ställde vi bilarna och gick. Tyvärr kom vi från fel håll, och var tvungna att korsa bäcken (Som var ganska bred). Det fanns en liten bro, i form av två isiga plankor. Simon kröp vettskrämd över, och hittade på andra sidan en stege som vi andra använde för att korsa strömmen.
Väl framme visade det sig att karusellen inte hade hästar och andra djur man kunde rida på. Den hade bara helt vanliga bänkar. Vi gjorde upp en eld och började tillaga maten. Under tiden försökte vi räkna ut varför karusellen slutat funka. Vi hittade en "port" där man antagligen stuckit ner plankor för att fördämma, och på så vis leda om vattnet, och självklart var vi tvungna att försöka göra det. Till en början gick det bra, men strömmen var alldeles för stark, plankorna för hala osv. Vattnet steg en bit, men inte så att karusellen började snurra.
Sen åt vi, kröp tillbaks över bäcken, åkte hem till Simon och lirade jazz.
Jägarbilderna får ni säkert ta del av senare.
Gott nytt 1984!
(Creds till Jimson för ordvitsen i rubriken.)
/Smacks
Men så satt jag i bilen i natt. Jag flög fram genom de mörka skogarna på väg hem från - den för min del nyktra - nyårsfesten, lyssnandes på The Killers "Human", och jag tänkte: Jag har nog ändå gjort en del grejer, eller åtminstone förändrats en hel del under 2008.
Jag har (I ganska så kronologisk ordning) :
Blivit 21
Köpt nya häftiga glasögon
Börjat spela trumpet
Fått en morfar mindre
Förvandlat min flickvän till en vän
Flyttat två gånger
Dyrkat Zlatan mer och mer
Slutat jobba med att göra lådor av wellpapp
Flyttat till Lund
Börjat försöka bli Psykolog
Vunnit 100 kronor i poker
Blivit kontaktad av ett RIKTIGT reggaeband som jag ska spela trumpet med
Börjat på allvar tycka om:
Bright Eyes
Arcade Fire
Bruce Springsteen
The Killers
SKAFFAT SKÄGG, LÅNGT HÅR OCH TOFS.
För övrigt funkade skägget fint på nyårsafton, och nedan följer lite bilder på hur det såg ut:
Notera 3D-hologrammet som sitter på insidan av garderobsdörren, samt den fina, franska slipsknuten.
Som avslutning får ni läsa vad jag och Pude gjorde i söndags.
Söndagen började med att Pude skulle ta bilder på mig i jägarmundering inför projektet: "Den ensamme jägaren." Efter det kom Simon, Gutten, FamilyMan och Frank.
Vi skulle grilla, och Frank hade berättat för Simon om en karusell som finns mitt ute i skogen. En gång i tiden drevs den med hjälp av ett vattenhjul i en forsande bäck. Nu är den gammal och funkar inte längre. Men den har fortfarande sin charm i att vara en läskig gammal karusell mitt i skogen.
Jag själv hade varit där en gång innan när jag var liten. Så vi gjorde den sedvanliga rotfruktsblandningen i aluminiumfolie och begav oss iväg. Först körde vi i våra bilar några hundra meter in på en skogsväg, sedan ställde vi bilarna och gick. Tyvärr kom vi från fel håll, och var tvungna att korsa bäcken (Som var ganska bred). Det fanns en liten bro, i form av två isiga plankor. Simon kröp vettskrämd över, och hittade på andra sidan en stege som vi andra använde för att korsa strömmen.
Väl framme visade det sig att karusellen inte hade hästar och andra djur man kunde rida på. Den hade bara helt vanliga bänkar. Vi gjorde upp en eld och började tillaga maten. Under tiden försökte vi räkna ut varför karusellen slutat funka. Vi hittade en "port" där man antagligen stuckit ner plankor för att fördämma, och på så vis leda om vattnet, och självklart var vi tvungna att försöka göra det. Till en början gick det bra, men strömmen var alldeles för stark, plankorna för hala osv. Vattnet steg en bit, men inte så att karusellen började snurra.
Sen åt vi, kröp tillbaks över bäcken, åkte hem till Simon och lirade jazz.
Jägarbilderna får ni säkert ta del av senare.
Gott nytt 1984!
(Creds till Jimson för ordvitsen i rubriken.)
/Smacks
