letitgrow

VImorse gick jag ned för trappan, ut i den svenska morgonen och det var lite blött. Jag slängde soporna och öppnade brevlådan. Där låg dagens DN som jag får helt gratis.

Jag kom upp igen och de skrattade åt mig för att jag såg så svensk ut. Adidas träningsjacka och shorts. Tofflor och glasögon. Jag kunde tillåta mig att skratta med dem.

Natten innan hade jag vaknat vid halv 3 ungefär. Ett starkt ljus kom in från balkongdörren och jag tittade närmre. Öppnade balkongdörren och det blev alldeles kyligt. Ett hus brann så utav bara helvete på andra sidan järnvägen. Jag stod och tittade, funderade på om jag borde ringa någon. För det vara alldeles tyst. Det enda som hördes var när vinden ibland fångade ljudvågorna och förde dem ifrån elden emot mig, och det knastrade och sprakade alldeles hemtrevligt. Men tanken på att någon höll på att dö förtog stämningen lite. Jag väckte ambassadören för det kändes lite som när man hittade en skalbagge på dagis, man vill visa.

Och precis när jag hade tänkt ringa 112 så såg han att brandkåren kommit dit i all tysthet.

På morgonen dagen efter kunde jag läsa att det var ett hus som höll på att renoveras som hade brunnit ner, så ingen hade dött. "När brandkåren kom dit var huset redan övertänt", som det brukar stå. Det var ju tur det.

För jag tänkte ju att det hela kunde ha varit en dröm. Men det var ingen dröm, det var bara en väldigt, väldigt spännande natt.