When you still owe money to the money you owe


När det verkar som om jag gör i ordning kaffe i kannan från Frankrike så står jag egentligen i bara jeans på din balkong.
I alldeles för många sjuttiotalskök har jag kokat kaffe och blivit fylld av frågor. Blundat och sett de gula köken, Jonas Gardells ångestladdade Sverige. Öppnat ögonen, och kunnat föreställa mig samma sak.
Mina nationalpoeter hade vid 23 års ålder givit mig ord för det som jag helst av allt aldrig velat veta.
Demians två världar. Hesse och alla hans världar, de är så sköna att ha en tillflykt i.


Och du kan heller aldrig bestämma dig om du vill ha långt eller kort hår, så vi får klippa varandra i sömnen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0