Blomstertid
- I'm wide awake it's morning börjar så himla konstigt, och bra. I min ungdom hade jag något emot Conor Oberst. Jag gillade inte att hans röst hade ett ständigt vibrato. Nuförtiden kan jag inte riktigt höra vad jag menade då. Och skivan är en av de bästa där är.
- En gång hade ambassadören en epifani på ettan mot Kristineberg. Han var salongsberusad, det var sent på natten, jag tänker mig att solen höll på att gå upp (men det gjorde den nog inte), det var ganska lugnt på bussen, och på radion börjar de plötsligt spela "Den blomstertid nu kommer". Jag önskar lite att det varit jag. På morgnarna nuförtiden brukar vi lyssna på den, och kanske "Dagen är nära" också, för att det känns skönt i kroppen. Jag tror det handlar lite om känslan att vara 1,30. Att ha vita shorts med bälte. Smala, bleka, svenne-armar, sockar uppdragna så långt som möjligt, kortärmad skjorta och framförallt spring i benen.
- Jag frågade ett barn på jobbet vad hon skulle göra om hon kunde resa bakåt i tiden. Hon svarade att hon skulle ge pengar till fattiga. Jag kommenterade inte det vidare, utan lät henne ha kvar sina illusioner om tidsresor, hur de nu ser ut.
Kommentarer
Trackback
