letitgrow

Pude och Smacks lät sitt hår & skägg växa i ett halvt år mellan den 29 november 2008 och den 29 maj 2009 och bloggade om vilka konsekvenser det fick för självbilden och det sociala livet. Något fortsatte växa inom Smacks och han fortsatte blogga om det.

De 3,6 milen (26 dagar kvar)

Peppkommentören Sebastian känner vi ju till vid det här laget, och det var han som myntade uttrycket "De 3,6 milen". Det är en maratonreferens som syftar på tröskeln i en strävan då man märker att det nog kan gå vägen trots alla smärtor. 

   Det känns nämligen lite som att jag har passerat de 3,6 milen vad gäller skägget nu. Som lite kuriosa kan jag nämna att proportionen 3,6 till 4,2 mil är nästan exakt samma som 5 till 6 månader. Och det är där vi är nu. Det stämmer både psykologiskt och kronologiskt. Sebastian vet alltså vad han pratar om. 

  

  Jag var på kalas med Pude igårkväll och kanske var det sista gången vi kunde skägga tillsammans. Inte så mycket hade förändrats sedan sist vi sågs. Några grejer bara: 

1. Pudes skägg har börjat bli strävare under hakan

2. Pudes skägg har typ slutat växa, medan mitt bara blir längre och längre

  På fetsen var flera av Pudes gamla polare, varav en kallades "Smögge". (Återigen ett underbart smeknamn!) Han kommer ifrån Smögen. Och jag minns inte vad han heter på riktigt. Han kom med den underbara idén att platta våra skägg med en plattång, och flink i näven som Smögge är så plattade han våra skägg likt en barberare. Det såg riktigt lustigt ut när det stod rakt ut, som om vi vore två getter. Men när jag av gammal vana plattade ner det blev det riktigt kungligt, och det har hållit i sig hela dagen idag med. 

Två stolta getter!

Jag har också märkt att hela mitt liv har börjat kretsa kring håret på och runt mitt huvud. Det är det ständiga samtalsämnet, det är det jag hela tiden går och tänker på och det är det som har blivit mitt mest framträdande attribut.   Jag är lite trött på det, och vill fortsätta utveckla andra, mindre håriga delar av min personlighet. 

Fint inlägg min vän!

Klockrent! :D

Mycket mycket trevligt att höra att det känns bättre nu! Det kommer nämligen bara bli lättare och lättare för varje dag som går också. Ikväll ska jag träna igen, efter att ha varit borta från träningen i 2,5 vecka. Mycket tungt, men nu är det nya tag som gäller. 3 intensiva veckor fram till marathon, sen ska jag äntligen få slippa det. För så känns det faktiskt, precis som du önskar få slippa ditt skägg vill jag mest slippa mitt marathon. Det kommer såklart vara oerhört skönt att ha gjort det, men det kommer vara ännu skönare att slippa tänka på löpträningen och kunna fokusera på roligare saker. Som att spela fotboll, beach volleyboll, bandy och bara få ha sommar.



Hur ska ni fira den stora rakningsdagen förresten?

Åh, vad söta ni är! Kul bloggidé :D

Tack Alice! Detsamma.

checka in!

http://www.beardrevue.com/