letitgrow

Pude och Smacks lät sitt hår & skägg växa i ett halvt år mellan den 29 november 2008 och den 29 maj 2009 och bloggade om vilka konsekvenser det fick för självbilden och det sociala livet. Något fortsatte växa inom Smacks och han fortsatte blogga om det.

Allt är fullbordat.

Klockan var 17 och jag tog den sista bilden med skägg. 

Så här fint hade jag gjort det inne på toaletten där rakningen skulle äga rum. 

Jag satte upp håret med både snodd och spännen så att jag inte av misstag skulle raka i håret. Jag var ju sjuk och lite nervös och kanske skulle jag därför vara skakig på handen. Tofsen ser ju gigantisk ut!

Så tog jag ett djupt andetag och köttade in trimmern i min vänstra polisong. Den stannade nästan direkt för det var så tjockt, och jag fick utveckla en teknik där jag tog lite i taget. 

Efter att jag tagit andra sidan med hade jag ett riktigt bockskägg á la Hetfield. 

Och efter bockskägget trimmade jag bort allt utom en liten fläta. 

Och till sist gjorde jag en äcklig liten tofs. Usch vad äcklig den var. Ni skulle varit där. 

Och så till sist blev det färdigt!

Efter ett halvt år är jag återigen skägglös. Tyvärr kan jag inte riktigt njuta av det än då jag ligger hemma och är extremt förkyld. Bara att raka av skägget gjorde mig trött och jag var tvungen att vila i flera timmar. Sedan gick jag ock köpte pixa och efter det var jag också tvungen att vila. Nu har jag samlat krafter för att skriva lite här. 

Här är lite av skägget.

Saker jag hittills märkt om hur det är att vara utan skägg: 

  1. Det är kallt om hakan när man går ut och ska köpa pixa. 

  2. Det är FRÄSCHT. 

  3. Man pillar inte tvångsmässigt i skägget hela tiden. 

Personlighetsförändringar som kommit med skägget & håret: 

1. Jag skrev om att långhåriga ofta spelar racketsporter. Jag har börjat spela badminton

2. Jag skrev om vissa grejer som långhåriga måste ha i sina hem. Bland dessa har jag införskaffat fesitvalposter och blockljus. Jag skrev också om skivsamling och stereo. En stereo har jag ej, och min skivsamling är i föräldrahemmet. Så den förutsägelsen var inte helt riktig. 

2. Jag skrev om att långhåriga måste ha tatueringar. Jag har tatuerat mig. 

I ett inlägg skrev jag om saker jag såg fram emot med att ha skägg, dessa var: 

1. När det blir sommar och solen bleker det.

        Det hann ju aldrig riktigt bli sommar. Men solen kom fram, och visst blektes det litegrann. Det var häftigt. 

2. När folk på stan kommer fram och berömmer mig. 

      Så var det ju inte riktigt va...det hände lkanske någon gång. Och för tofsen fick jag också beröm någon gång. Men oftast var det tvärtom. 

3. När jag kan ha en tofs utan att folk ska klaga och hålla på! 

    Så långt kom vi aldrig riktigt. Folk klagar. 

4. När jag kan fläta mitt skägg och därmed börja lajva på riktigt. 

     Jag lyckades till slut fläta mitt skägg, och det var ganska häftigt. Dock tog jag det lugnt med lajvandet. 

5. När jag dricker en skummig öl och hälften av skummet stannar i skägget. 

     Punkt 5 har faktiskt varit en av de roligaste grejerna med att ha skägg. Det är manligt på något sätt när skummet fastnar i skägget.

  6.  När jag kan ha mitt hår som huvudkudde. 

       Detta längtar jag fortfarande efter...

  7. När jag inte behöver ha halsduk för att inte frysa.

      Jag har ju haft halsduk, men nu när jag rakat av skägget märkte jag ju som sagt att det är lite kallare om hakan utan. 

  8. När jag ser ut som om jag är 37 och inte behöver visa leg någonstans. 

Jag har faktiskt inte alls behövt visa leg ofta. På systemet tillexempel. Kanske 1 gång av 10. 

  9. När jag efter många år rakar av allt på sommaren och kan skratta åt den roliga solbrännan. 

    Det ser inte alls konstigt ut!
  
  10. När Marcus Berg i Kultiration äntligen kommer acceptera mig som sin like, ta mig under sina vingar, flytta ihop med mig i Tibet och lära mig allt om livet, döden och kärleken. 

  Som sagt, det händer inte. Jag försökte, men Marcus är inte riktigt på det sättet. Han är för inne i sin egen grej och behöver bli klar med sig själv först. 

Nu ska jag däcka i soffan och sova sova sova. Skägg ska jag inte heller tänka på på ett jävla tag. Det har upptagit mitt liv och det har varit det jag tvingats att prata om vid de flesta sociala tillställningar. 

   Men jag är glad att jag gick igenom detta. Som sagts många gånger innan: Skägget fick oss att båda titta inåt och utåt på vad som påverkar oss som individer, vad som formar vår identitet. Två unga självsäkra män som jag och Pude blev ändå ganska så nedbrutna av detta.  Vi trodde att vi skulle kunna ställa oss över samhället och inte låta vårt utseende hejda oss från att vara de vi innerst inne är. Det man inte får syn på direkt, det som man måste övervinna fördomarna för att lära. Men det var mycket svårare än vi trodde. 

   Om jag skulle försöka mig på att sammanfatta denna tid så skulle jag vilja peka på: 

1. Att ha långt och vildvuxet skägg och hår påverkar ens identitet och relationer. 

2. Du är varken bara din kropp eller själ, du är både och samtidigt och de behöver varandra. Båda behöver må bra och känna sig som dig. 

3. Att våga ta språnget ut på 70000 famnars djup och där finna ro, att börja på något och slutföra det. Det är något man mår bra av. Och det är kul på vägen. 

Tack alla ni som läst, och tack alla ni som kommenterat. Speciellt tack till Sebastian och Jimson som har varit mycket peppande under de svåra stunderna. 

Vad är det för människa som fanns under skägget? På vilket sätt har jag förändrats? Vad har jag lärt mig? Det är något som kommer uppenbara sig för mig steg för steg i framtiden i oändlighet. Det finns ingen botten i mig.  Som Björn Ranelid skulle sagt: 
"Min själ väger inte mer än drömmen i en fjäril, men den rymmer så mycket att Gud behöver ta till sin stora passare för att sluta den."

Så stort. Och ändå kommer vi inte att riktigt förstå det förän dagarna och veckorna går. Precis som du skriver. Jag har sprungit mitt marathon, jag klarade det. Jag är ganska tom i huvudet fortfarande, kan knappt känna glädje över det. Men det kommer nog, glädjen och insikterna om vad jag gjort.



Jag hade kunnat skriva världens längsta inlägg nu men jag tycker det hade varit mycket roligare att ta det över en öl på möllan istället, vad säger ni? Skicka ett mail till [email protected] så hörs vi!



Sebbe

Hurra! Nu behöver jag inte komma på bortförklaringar till vem "den skäggige mannen" är på min student. Hehe.

Förresten, lova att aldrig skaffa bockskägg. Eller ett jättelitet långt tunt skägg. Lycka till med håret nu, och glöm inte olivoljan marcus. Olivoljan. K thx!